Att hantera barns frågor med improvisationsteater

Mina konstnärliga talanger har aldrig imponerat på någon men det får duga som illustration

Mina konstnärliga talanger har aldrig imponerat på någon men det får duga som illustration

Varför har bananer skal? Ett barn i min närhet  ställer en fråga.

Va? tänker jag.  Jag är litet ovan med såna frågor nuförtiden genom att barnet är 11 år.

– Jag har ingen aning men apelsiner har ju också skal, är mitt första försök till ickesvar.

Inte en min från barnet.

– Ja men nu frågade jag om bananer säger hen allvarligt.

Jaha.  Jag får tänka till igen. Sedan kommer jag på det . Bananerna ville såklart vara som apelsinerna. Jag berättar att bananerna i begynnelsen inte hade skal utan hängde och blev kletiga på en gren. De blev dödsavundsjuka på apelsinerna som hade så snygga skal. Speciellt var bananerna avundsjuka på att apor föredrog apelsiner. Bananerna samlade sig och höll möte runt frågan: Vad ska vi göra? Vi måste härma!

Tre bananer blev utsedda till spioner och smög in i apelsinernas högkvarter. De upptäckte att apelsinerna hade ett mystiskt stoft som alla bebisapelsiner fick på sig.  Det tog två sekunder så hade de kraftiga snygga skal. Det verkade läskigt tyckte bananerna och de vågade inte ta stoftet men när de smög ut igen halkade en banan i stoftet och blev helt gul och full med  skal. De andra hjälpte bananen upp och tillsammans sprang de ut ur högkvarteret. Väl ute hade alla fått skal. Uppenbarligen var stoftet mycket smittsamt. När de kom hem fick alla en kram och du förstår vad som hände. Vips! Alla hade alla skal.

Nu blev det liv på aporna. De blev så kära i bananerna och åt och åt. Men skalen tog inte slut. Eftersom de blev återanvända till nya bananerna blev det ett cirkellopp som aldrig tar slut.

Barnet var nöjd. Det svaret dög bra. Hen var fullt medveten om att det i verkligheten inte var sant ett dugg. Men jag hade visat att man kan kasta sig ut i det okända och bara svamla på.

Min grundtalang för sånt är helt obefintlig. Men efter att ha gått ett par kurser i improvisationsteater har det lossnat påtagligt. Min hjärna fick mycket träning att  greppa alla idéer som kommer upp och att våga låta dem komma ut ur munnen. Användbart i många sammanhang.