Hur har du det med kunskapen?

Värdet av kunskap

Det här med värdet av kunskap kan man fundera på. I dagens läge är det viktigt att alla får säga sitt. Allas mening är lika viktig. De flesta är också rädda att uppfattas som intoleranta om de inte lyssnar på alla.

Men vad händer med den människa som faktiskt kan någon sakfråga ordentligt. Ska man lyssna på alla trots att en människa kan frågan mer i detalj. Vi har en tendens att göra det för att alla ska känna sig inkluderade. det slutar med att vi inte löser problem på det mest effektiva  sätt som gruppen faktiskt har kompetens att göra. Okunnighetens tyranni beskrivs bra här

Vad är detta och vem har ätit? Tror du eller kan du? Varför?

Vad är detta och vem har ätit? Tror du eller kan du? Varför?

Fakta eller åsikt

Tror någon på forskning idag?  Alla har rätt till en åsikt och då står åsikten lika stark som ett forskningsbevisat påstående. Jag pratar om politikers retorik som inte sällan helt struntar i vad forskningen säger att åtgärden ger för effekter. Jag tänker på antivaccin-propaganda som människor tror på lika mycket som vaccinets fördelar. Och klimatskeptiker som vägrar tro på den sammanlagda bilden utan vänder sig till obskyra studier som dömts ut av expertis.

Någon har sagt ”En åsikt kan debatteras men fakta måste motbevisas” Det är viktigt att komma ihåg. Vi kan inte debattera om dygnet har 24 timmar. Däremot kan vi debattera om hur vi ska dela in klockan.

Samtidigt är det ganska besvärligt att lista ut vad som är fakta och åsikt när det gäller komplexa samband. Klimatfrågan har krävt enorma resurser för att komma fram till en sannolik slutsats.

Att göra

Kanske blir vi misstänksamma litet till mans när vi inte har någon kunskap alls och vet om det. Vi vill inte bli lurade av folk med egen agenda. Men litet kontrollfrågor skadar inte i alla möjliga sammanhang.

Förslag:

  • Hur vet du det? Vilka är dina källor? Jag vill läsa på själv.
  • Finns det forskning som visar att dina slutsatser är korrekta?
  • Finns det någon som inte håller med dig om den här bilden?

 

 

 

Om mått, BNP och medellivslängd

Ibland blir jag helt paff över vilka enkelspåriga resonemang som kan få publiceras i en seriös tidning. Martin Liby Alonsons text på ledarplats i Dagens Nyheter 2015-07-24 är ett exempel. Han bevisar att Sverige är bättre nu än förr genom att visa att BNP är högre och medellivslängden längre. Slutsats: Allt är frid och fröjd. Begrav det förflutna.

Så fort någon kommer dragandes med ett medelvärde som handlar om något komplext så fråga:

  • För vem gäller medelvärdet?
  • Vad mäter man?

medelvärde

BNP

BNP mäter inte välfärd. Det mäter ekonomisk aktivitet. Det finns mycket kritik mot det som mått i dessa tider. Exempelvis här på den nationella forskningsportalen:  Jag citerar (min fetstil):

Det finns visserligen ett positivt samband mellan BNP per capita och levnadsstandard (åtminstone för fattiga länder), men BNP är ett mått på ekonomisk verksamhet, inte på välfärd. En del av den ekonomiska aktiviteten fångas dock inte in i BNP-begreppet (till exempel oavlönat hemarbete, ideellt arbete och svartarbete). Alla ekonomer, ”vanliga” liksom ”alternativa” är väl medvetna om BNP´s brister som välfärdsmått, …”

BNP har ökat men klyftorna mellan olika grupper har också ökat. Vissa grupper har fått det mycket bättre medan andra grupper inte alls får det bättre: I Sverige ökar klyftorna snabbast.

Medellivslängd

Vad gäller medellivslängden så bör vi verkligen fråga vem det berör eller snarare inte. I samma länk som ovan finns ohyggliga siffror på att förväntad livslängd skiljer sig rejält mellan olika samhällsgrupper.

Kartläggningar i Stockholm, Malmö och Göteborg har visat att det idag kan skilja 5-9 år i förväntad livslängd mellan olika stadsdelar och områden i storstäderna. Ett hälsogap som vuxit och där faktorer som inkomst, arbetslöshet och inte minst utbildningsnivå spelar en avgörande roll. Jämför man högutbildade i ett välbärgat område som Danderyd norr om Stockholm med lågutbildade i Vårby söder om Stockholm så är skillnaden i förväntad livslängd 18 år.

Och?

Tycker jag det var bättre förr? Inte precis, men allt var inte dåligt. Man kan spana på det som var bra och fortfarande anamma det. Vi tog hand om de svagaste bättre. Nu är det större fokus på låga skatter. Det finns mycket som kan gå snett som påverkar oss på rätt sida om medelvärdet  Den grupp som står stadigt på fel sida  kanske inte tiger så länge till.

Hur blir man bäst grillad som politiker i P3s Tankesmedjan

Så här i efterdyningarna av Almedalen tar jag mig friheten att tipsa politiker och andra hur man bäst ska bete sig om man utsätts för grillning av Tankesmedjan. En grillning som innebär att att få tuffa, provokativa frågor som egentligen inte går att svara på med hedern i behåll.

En "betydligt hellre än bra men skitsamma det är ju kul att rita " bild på en politiker som blir grillad

En ”betydligt hellre än bra men skitsamma det är ju kul att rita ” bild på en politiker som blir grillad

Jag som skriver detta är expert på att vara en helt vanlig radiolyssnare, tankesmedjanfan, samhällsintresserad människa och väljare. Så tipsen är därför självklart skriven utifrån hög vetenskaplighet (NOT måste man väl tillägga vad gäller vetenskaplighet eftersom ironi gör sig dåligt i text och ändå ingen fattar ironi nuförtiden. Annat var det förr säger den ironiska generationen som jag tillhör)

Först och främst: Att du bara ställer upp tyder på mod och självdistans. Där ligger du redan på plus vilket kan liknas vid att ha brutit motståndarens serve. Därefter är det bara att hålla den egna serven tills matchen är klar. Att hålla egen serve innebär att du måste behålla ditt eget spel och inte låta Tankesmedjan ta över. Kom ihåg att du är där för att vara dig själv och göra ett bra program.

  1. För fram ditt budskap så mycket du kan. Det gör inget om Tankesmedjans blablabla-generator går igång. Du känns trovärdig och säker på dig själv om du inte skräms av den. Du är politiker, du är där för att prata. Frågor är komplexa, visa det.
  2. Visa vem du är. Du har alla chanser att få fram en bild som annars inte syns i media. Eftersom du sitter där du sitter så har du humor. Det betyder inte att du ska vara rolig men du måste ta frågorna på rätt sätt.
  3. Försök inte vara rolig. Svara seriöst även om de ledande frågorna är provokativa. Du vinner på det. Det är inte du som ska vara rolig och de i Tankesmedjan kan bräcka dig tusenfalt. Det blir roligt med kontrasten mellan det absurda och det vanliga.

Personlig återkoppling till deltagarna 2015.

Kristina Persson (29 juni)

Som sagt: Visa vem du är. Tycker du att dina frågor inte fått plats den plats i media de förtjänar så hade du nu chansen. Jag var uppriktigt intresserad av hur du jobbar och fick veta exakt ingenting. Kristallkula? Nja. Och du behöver inte bara svara ja eller nej på frågorna.

Acko Ankarberg (30 juni)

Försök inte korrigera programledarna. De vet vad de gör. Annars bra. Du lyckades föra fram dina ståndpunkter inom politiken rätt bra. Och dina åsikter var inte så kontroversiella.

Paula Bieler (1 juli)

Skickligt att slingra sig och svara på frågorna utan att beskriva alls vad partiet står för. Vi fick veta en del om dig som person och att du gillar katter, soft.

Åsa Romson (2 juli)

Ja du, att skämta om något du redan fått bassning för, var inte så lyckat. Här kan det vara på sin plats att påpeka att det finns ett ganska stort mått av slumpmässighet kring vad tidningarna tar fasta på Är man i blåsväder kan man räkna med toleransnivå noll. Jämför med Alice Bah Kunke som i början inte fick säga ett dugg utan att det kritiserades. Nu är du hackkyckling. Jag kallar det mobbing. Snart är det förhoppningsvis någon annan.

Ericsson sparkar, varslar, sparkar och varslar i en ändlös spiral

Så har det hänt igen. Ericsson har sparkat ett stort antal trotjänare. Folk som visat sig lojala och jobbat stenhårt för företaget under lång tid. Folk som inte brytt sig om att det gagnar löneutvecklingen mer att hoppa runt. Man har gillat företaget och det företaget håller på med. Men vad i hela friden ska man med dem till tänker Ericsson. Nu är det nya tider och nytt blod ska in.

Ericsson säger: Sorry folks, ni har jobbat bra igår och i förrgår, men er potential inför framtiden är noll. Vi tror inte ni är lönsamma att fortbilda i den nya tekniken. Inte heller tror vi att ni lärt er något nytt när ni jobbat här. Kartlägger era kompetenser gör vi inte. Er erfarenhet av Ericssons kultur behövs inte. Er erfarenhet av teknikens utveckling genom åren är onödig. Er erfarenhet av att jobba i team och i projekt med många viljor kan vem som helst lära sig. Det är ju så lätt.

Det lönsammaste för börsen, eller vi menar för oss som företag, är att ni slutar på direkten och att vi ger er full lön i ett och ett halvt år och bekostar utbildning som Trygghetsrådet samordnar. Det lönsammaste är att vi anställer nytexaminerade med obefintlig erfarenhet och fräsch kunskap från högskolan. De behöver ju heller inte ha så hög lön så det blir ju bra.

Nyexade är värda att kosta på och träna upp, så vi kan krama ur dem all deras kunskap. Hur vi gör med dem i framtiden står skrivet i stjärnorna. Ingen vet, vi bryr oss inte, vi bryr oss bara om att det ska gå bra på börsen och det gör det ibland med denna policy. Vi arbetar för framtiden. För vem undrar ni? Aktieägarna. Svensk tillväxt.

Varumärke som arbetsgivare hos studenter och svenskar? So what? Nyexade vill jobba hos oss. Det räcker väl? Det kommer de säkert fortsätta vilja. Vi är ju så bra. De får väl se till att behålla potentialen för framtiden. Vi vill ha folk som tänker framåt. Det räcker inte att lösa problem här och nu och  klara kortsiktiga deadlines. Vi måste tänka längre. Varför andra storbolag går bra utan att varsla och säga upp oavbrutet? Inte vet vi men det är inte relevant. Nu har vi bestämt det så här. Hur det skulle gå annars? Ingen vet, men att chansa för att behålla ett visst mått av trovärdighet som svensk arbetsgivare kan vi inte tänka oss. Nu har vi lagt ett nytt varsel och vilka vi kickar återkommer vi till senare, kanske till jul. Det är bara att tugga i sig. Personalen ska vara på helspänn, oavbrutet, he he,

Vad säger vi svenskar om detta? Jaha, Usch, Nu igen eller håhåjaja? Ja vad ska vi säga? Vi kan hjälpa till att marknadsföra bolag som inte beter sig så här. Bejaka företag som satsar på fortbildning och värnar personalen på lång sikt.

Vi kan inse att vi måste vara själviska. Hälsan går först. Ingen tackar oss för att vi som har jobb jobbar ihjäl oss här och nu. Bättre då att dela med sig genom att säga stopp och nej och ”jag vill ha fortbildning” .

Länkar:

Om Ericssons beteende DN 28/6 2015

Ericsson varslar igen Ny Teknik 11/3 2015

Svek mot Sverige Expressen debatt 16/3 2015

Försvagar Sverige Aftonbladet ledare 15/3 2015

 

 

Cirkulär ekonomi, DIY och industri

Jag är en stor fan av smarta lösningar. Och inte bara rent praktiskt utan lösningar som gör det lönsamt för enskilda människor att göra hållbara val.

Konst på en vägg i Manchester

Konst på en vägg i Manchester. Delarna är gjorda av gamla symaskiner. Hur coolt som helst.

Vad är hållbara val? Jo att det bidrar till att jordklotet kan fortsätta försörja alla människor. Ett hållbart val leder till att människor mår bra och hänger inte på att någon människa ska sugas ut för att en annan ska blir ännu rikare .

Cirkulär ekonomi är ett begrepp som kommer mer och mer. Avfallet ska komma in i användandet igen och inte läggas på hög.  Cirkulär ekonomi hänger på att göra det lönsamt att bygga med kvalitet, att återanvända och att återvinna. Det får inte vara billigare att bygga skräp som bara går sönder.

Men att återanvända och återvinna  så det blir lönsamt, hållbart och  coolt kräver en uppbyggnad av en industri. Vi kan inte sitta manuellt och individuellt och fixa och dona.

Det finns väl cirka en miljon bloggar och tidningar  med beteckning DIY( do it yourself) som till stor del handlar om att göra nya saker av gamla prylar. Det finns en otrolig hobby- och pysselstatus över hela grejen just nu. Det är synd, för det är helt nödvändigt för vår överlevnad att vi återanvänder. Men man får se det som att det finns en drivkraft i människan att slippa slänga saker som man borde kunna använda igen . Något skär i hjärtat när man måste slänga saker på tippen (ok återvinningen men ändå).

Lyckligtvis finns det några som tänker industri så det finns saker som är på gång. I Borås har man ett projekt med att återanvända textiler där man tar fram produkter av textilspill.  Studio re:design. Mode, inredning och annat. Hur coolt som helst. Vi har så mycket material som bara ligger och skräpar. Tänk om det kunde få komma till nytta för någon istället för att bara ligga kvar där det ligger.

 

 

Längtan efter en bra tidning

Jag står ofta i tidningshyllan och längtar efter en bra tidning. Köpsuget är stort men det är sällan jag köper något. Allt känns tråkigt. Varför? Trots hundratals tidningar känns det som att varje tidning bara har någon enstaka sida som intresserar mig. Inte värt pengarna.

Urval av tidningar. Bilden snodd från http://www.emline.se/mediacard-20605286

Urval av tidningar. Bilden snodd från http://www.emline.se/mediacard-20605286

Jag följer en massa bloggar av olika slag, träningsbloggar, idébloggar, tips och trix-bloggar, fotobloggar. Bloggar som bara är roliga och välskrivna eller skildrar en värld jag känner igen eller inte känner igen. Jag får min egen valda mix. Det får jag aldrig i en tidning. Jag saknar dock papperskänslan. Min mobil blir inte samma sak.

Tänk om jag kunde beställa och trycka min egen tidning med min min egen mix. Tänk känslan av en morgontidning i brevlådan med sitt eget valda material. Skulle allt kännas gammalt när det kommer? Ja kanske . Eller skulle  det vara lättare att läsa de där långa texterna jag inte hinner med direkt i läsaren?    Tidningen kunde innehålla det jag valt ut och fylla på med ett eget urval av texter utifrån det jag själv valt att ha med.

Vanligt papper är antagligen på väg mot sitt utdöende i tidningssammanhang men det  borde vara något för det elektroniska pappret när det bli vanligare.

Tips på intressanta bloggar:

. SE . Denna stiftelse ansvarar för att dela ut toppdomäner i Sverige (texten efter punkten i alla webadresser). Men de har också en oerhörd bredd på sin folkbildning. Här finns tips för vanligt folk om barnhack och hur man gör back up eller andra säkerhetstips. Där finns också det senaste inom internet-standarder som ingen utom datautbildade fattar ett jota av. Kort sagt en otroligt imponerande blandning.

30-minutes craft. Här är en som vet hur man pysslar. Finns en massa bra, snygga och roliga grejer att göra själv.

IKEA hackers En underbar sajt med tips från folk som gjort om Ikea-möbler och grejer till något annat.

Bloggen Hjärnfysik  Det här är en riktig nördblogg om man är intresserad av hur träning påverkar kroppen på molekylnivå. Finns knappast dess like någonstans och han förklarar insatt och pedagogiskt hur ämnen beter sig i kroppen. Inte alltid är det enkelt.

Lady Dahmer Postpatriarkal feministfitta. En provocerande feminist som inte väjer för att ha åsikter. Här finns mycket att fundera på. Vad är rätt och vad är fel?  Stöttar vi våra medsystrar för dåligt.

Tusen tips om innovation. Här handlar det om hur man får en idévänlig miljö på företag. Mycket att fundera på här också.

Och sist men inte minst Malin Wollins blogg. Hon är frilandsskribent och kan konsten att vara rolig. Hon skriver ofta om småbarnsförälderns vedermödor så man verkligen känner igen sig. Rekommenderas.

och btw så använder jag Feedly.

 

Veckans boss P3 med Alice Teodorescu. Hur elakt är det?

Nog för att jag inte alltid tänker som alla andra men ibland blir jag mer förbluffad än vanligt. Är jag helt oförmögen att höra elakheter eller är världen överkänslig? Kanske  är jag för alltid skadad av att tillhöra (född -67) den ironiska generationen som drev ironin till sammanbrott och man till slut inte själv visste vad man menade.

Jag tänker på veckans boss i P3 som dök upp 6 mars. Den veckans boss var Alice Teodorescu en borgerlig samhällsdebattör. Veckans boss görs av samma människor som gör satirprogrammet Tankesmedjan och är följaktligen satir. Reaktioner om att programmet var för elakt och okänsligt flödade så mycket att P3 fick gå ut och förklara sig.

Och jag fattar ingenting. Jag har lyssnat och tycker de är fenomenala på att slå mot omgivning snarare än mot Alice. Obekräftat flashbackrykte handlar om sex. Ja det är ju knappast något taskigt om henne . ”Hon går omkring i högklackat så hon är ju inte vänster i alla fall. ” Hur taskigt är inte det mot vänstern. Hon blev utsedd till politisk redaktör för Göteborgsposten vilket gjorde att hela redaktionen gick hem. Ja det säger ju mer om den redaktionen än om henne.

Beskrivningen är att hon tror på individen och att alla är sin egen lyckas smed. Det antar jag är sant och jag tror inte alls på det men om hon tror på det så är det ju inte elakt att säga det. Hon har tydligen aldrig upplevt rasism och vilket har retat upp folk men det är ju knappast heller elakt om det är så hon säger.  Dessutom ger programmet en förklaring till hur det kan vara så. Jag fattar verkligen ingenting av hur det kan vara elakt.

De kallar Alice ”self made” och att hon har jobbat sig upp. Litet ironiserar dem över att hon är från ghettot i Lund, underförstått inte på botten av samhället men vadå är man inte self made om man gått en ”normal” väg med utbildning och framåtanda.

Är det taskigt? Hon har sagt att staten ska ta ett steg tillbaka och att alla ska ha ett fuck off-kapital så man kan sticka när man inte trivs. ja en utopi men om hon står för det, så är det ju inte taskigt att säga. Och en utopi är väl inte fel att ha. Varför är det elakt?

Det jag hör är att de beskriver hennes högeråsikter och jag tycker mycket låter  knasigt men hur är det elakt att redogöra för hennes åsikter?  Jag får känslan att de som reagerar också tycker det är pinsamma åsikter och därför ska man inte referera till dem.

Ledarsidorna får en släng av sleven att de inte läses av någon och jag fnissar eftersom jag läste kritiken först av allt på ledarsidan i dn och undrar om det var därför skribenten reagerade så starkt.  Jag känner mig väldigt elak när jag fnissar.

Och att Alice skrivit sin egen wikipediasida? Ja antagligen. Det är väl ett bra sätt att få fram det man vill. Det är knappast ovanligt och inte heller speciellt elakt.

På slutet börjar de prata om ”lasermannen” som överkompenserade sin svenskhet. Möjligen går de över gränsen när de mumlar att hon inte får skjuta praktikanten och att bli nämnd i samma mening som lasermannen är inte kul men ingen är väl ”guilty by association” . De säger ju snarare att hon inte är som han. De tycker att Alice valt en sundare väg vilket också är korrekt. Och att använda ordet ”husblatte”. De är ju själva invandrare och då får man väl säga så tänker jag. Det är ju ett klassiskt grepp att sno invektiven och göra dem till sina.

Jag kände inte till henne tidigare men hon verkar vara en imponerande människa som verkligen tagit sig framåt på sin egen väg. Trots att jag lyssnat på programmet igen är det obegripligt för mig varför reaktionerna blev så starka. Är det fel på mig?

 

Män som förklarar saker för kvinnor

Roligt att läsa Bengt Ohlssons krönika idag. Män som förklarar saker (…för kvinnor) är ett känt begrepp i vissa kretsar.  Det beskrivs som deras omåttliga behov att helt ogenerat och opåkallat få förklara något som de bedömer som oerhört viktigt för en mindre vetande företrädesvis kvinna.

Inte lätt att prata och se om den andra är intresserad samtidigt

Inte lätt att prata och se om den andra är intresserad samtidigt

Visst har jag också hamnat bredvid män som aldrig kan sluta prata om samma sak även om den bredvid på alla sätt och vis visar att den inte är mottaglig längre. Jag förstår på Bengt att det är så vanligt för kvinnor att kännedomen om fenomenet till och med har spridit sig in i den manliga världen. Bengt beskriver det fantastiska i att hamna bland en grupp män där man faktiskt helt ogenerat får fördjupa sig hur länge som helst. Det får mig att tänka.

Kanske är beteendet inte ett nedvärderande av kvinnor som mindre kunniga varelser. Snarare är det en signal att ”Du är min jämlike och så smart att jag vill diskutera mitt fantastiska specialintresse med dig”.

Min tanke hindrar dock inte att jag tycker att alla som pratar måste fundera på hur mycket plats de tar och när det är dags att ta in någon annans perspektiv. Det gäller för män, kvinnor, enbenta, chefer, vårdbiträden, stockholmare och nördar.

Kapitalismen saknar mål för pengarna

Ibland slås man av en uppenbarelse som när man kommit på det känns som en självklarhet.  Det gjorde jag strax innan nyår. Är bristen på mål i livet det stora problemet i den rika västvärlden? De flesta har det bra men vi mår inte bra. Böcker om att hitta sina livsmål  säljer slut som en spurtstrid i ett 800 meterslopp.

pengar driver oss men vad finns det mer?

Pengar driver oss men vad finns det mer? Ett underbart liv på andra sidan havet

Kapitalismens teori (som det finns mycket att säga om) är att den som arbetar får pengar. Den som arbetar  mer få man mer pengar.  Jag läser detta i Dagens Nyheter och det känns klockrent. Detta tänks i teorin vara drivkraften för människor att jobba hårt och ta sig framåt och uppåt i livet. Men i kapitalismen sägs inget om man vad man ska göra med sina pengar och varför man ska vilja ha mer pengar än man behöver. Det får man komma underfund med själv.

Men alla vill också vara lyckliga men hur vet vi att vi är på rätt väg? Vi har slutat vara religiösa men har inget alternativ som vägledning till lyckan. Vad är målet med strävan?  Köpa ett hus i skärgården? Bidra till världsfreden? Vara snäll mot djur? Uppfostra barnen till fantastiska vuxna? Allt detta kan vara bra men varför?

Det andliga kan vara det som saknas hos alla de som trots att livet borde vara på topp bara känner tomhet och leda. Vad ska vi tro på om vi inte tror på gud?

Göran Greider sa i en paneldebatt på konferensen Building sustainability 2014 att medelklassen strävar efter att ha samma sak som de rika. Och det ligger mycket i det. Vad ska man annars sträva efter när gud inte finns. Man får se upp till de som lyckats. Skaffa finare bilar, hus och coolare semestrar är i alla fall något att sträva efter. Men för den som egentligen vill något annat kommer det aldrig att leda till tillfredsställelse.

De flesta böcker om självhjälp börjar med att man ska sätta upp just mål. Men det är inte alltid så lätt att lista ut vad man vill och då hjälper ingenting. Kanske ska vi spana på religionen och plocka det bästa för att åtminstone inspireras till en väg även om den vägen inte leder till respektive gud.  Hellre det än att sträva efter mer prylar som bara tömmer jordklotet på resurser.

Kristendomens valspråk Gör mot andra det du vill att de ska göra mot dig.  eller islams allmosa som  innebär att man ska dela med sig av det man har fått från Gud till de fattiga. Eller taoismen som inte har någon gud men strävar efter balans och harmoni med naturen.

Åter till de rika så tänker jag på Bill Gates som nu ägnar sig åt att skänka bort alla pengar han håvat in. Uppenbarligen försöker han förbättra det rykte han fått som den som roffar åt sig. ”Fattigdomen har fått en mycket farlig fiende” som någon smart typ sa.  Bill Gates kan säkert inte rädda världen ensam. Men om fler följer efter, först de rika och sedan vi i medelklassen. Vilken kraft det skulle bli om vi gemensamt strävade efter att göra världen bättre på riktigt.

Åter till poängen. Vi lär hitta lyckan där vi är och på vägen och inte vid något mål som finns i framtiden. Sorry kapitalismen när människan kommer på att lyckan finns här och nu och inte senare när pengabingen är större.

Karriär

Göra karriär är att prioritera.
Proritera konflikt
Prioritera projekt
Prioritera privat
Prioritera familj eller inte

tänker

Göra karriär är att ha möten
ha passérkort
ha kolleger
ha chefer
ha julfest

Göra karriär är att känna glädje
känna tillfredställelse
känna nyfikenhet
och
känna frustration

I händelse av för mycket tristess, enformighet och ilska stå över ett kast och tänk. Se åt sidan, byt riktning eller börja om från start.

Att göra karriär är att ha hjälpmedel som dator
papper
penna
möten
kolleger
kunder
och lön
och en massa annat

Stjälpmedel i karriären är rädslan
Rädslan att göra misstag
Rädslan att göra fel
Rädslan att sticka ut
Rädslan att vara dum
Rädslan att hamna i mediedrev
Rädslan att få skäll
Rädslan att såra
Rädslan för konflikt

I händelse av rädsla, stå inte över ett kast, ta ett steg framåt och be om hjälp och råd.